Filmidioten

Altar (1985)

Från självaste Turkiet kommer nästa film. Altar, ibland kallad Turkiska Conan. Dom pratar turkiska och det finns ingen text så det var rätt svårt att förstå vad den handlar om. Det finns en hel del likheter med Conan, Altars familj råkar illa ut, han blir tillfångatagen och tvingas slåss mot andra fångar i nån form av gladiatorspel. Storyn skiljer sig dock en del, Altar försöker ta tillbaka elden från de onda krigsherrarna som mördat hans familj. Först måste han hitta svärdet som hans far smed åt honom, sen ska han rädda världen. Ungefär så har jag fattat det iaf.

Vad ska man säga om det här då? Om du tycker att Short Cuts är B, då har du ingen aning. Det här är hundra resor värre. Dom som fixat kostymerna är skillade som en 5 klass inför skolteatern, alla har peruker som sitter snett. Altars fiender har svart bälte i att dö, han behöver bara snudda dom lite lätt med sitt svärd för att de ska falla till marken. Den är späckad med fightingscener och non stop action, men det finns inte ord för hur dåligt det är. Underhållande det är det vare sig man kan turkiska eller inte. Jag ser hellre den här filmen hundra gånger än titanic en gång till.